Invasiva arter är ett växande problem i Sverige och Sollentuna. Här samlar vi information om invasiva växter.

Parkslide och Jätteslide

Parkslide och dess nära släkting Jätteslide är invasiva växter (det vill säga sprider sig aggressivt) som kan ställa till med mycket stora problem ifall de trivs bra (båda arter kallas parkslide i texten för enkelhetens skull). Väl etablerad är den väldigt svår att bli av med, särskilt om det är ett stort bestånd. Den har väldigt lätt att sprida sig genom växtdelar.

Fakta

Parkslide (Reynoutria japonica) togs till Sverige och flera andra europeiska länder från Ostasien kring sekelskiftet då den ansågs dekorativ med sina resliga stammar samt skira blommor och blad. I Sverige finns bara honväxter, vilket gör att den inte sprider sig genom frö. Den sprider sig väldigt lätt genom att avklippta/uppdragna skott ligger kvar på marken och rotar sig till en ny planta, och en centimeter stor rotdel kan också utvecklas till en ny planta.

”Jag har rapporterat beståndet av Jätteslide (vid Skjutbanevägen) till kommunen i 5 år. Kommunen skickar dit personal från parkförvaltningen för att bespruta beståndet, som visserligen vissnar inom några dagar, men beståndet kommer tillbaka året därpå och expanderar för varje år. På sikt kan det bli en olägenhet för de boende kring platsen, då växten söker vatten och näring kring avloppssystemen. Till slut kan den dyka upp i några av husen.”
– Helén Alseby

Problemet med växter som tas in från annat land är att de inte har några naturliga fiender, utan kan breda ut sig ohämmat. Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter inom EU, vilket innebär att det finns bara information och rekommendationer. Detta betyder att ingen individ eller organisation har rätt att ställa krav på bekämpning av växten, vilket resulterar i att kommuner eller företag  inte heller är skyldiga till bekämpning. Trots det  bedriver flera kommuner ändå bekämpning mot Parkslide/Jätteslide, bland annat Sollentuna kommun.

Parkslide är en kraftfull växt som konkurrerar ut andra växter, och där den etablerat sig kan på vissa ställen rena monokulturer bildas. Det förändrar livsmiljöerna för arter såsom groddjur, kräldjur, fåglar, och däggdjur som därför kan påverkas mycket negativt. Det kan även bli negativt för människor när växten invaderar
trädgårdsodlingar och promenadvägar.

Parkslide är en mästare på att lagra vatten och näring i stora rotknölar under marken,  som kan sträcka sig ner till 5 meters djup. När den söker vatten kan den ta sig in under husgrunder och dräneringar samt in i avloppssystem. Är det ont om vatten på platsen där beståndet växer, kan den skicka ut rotstammar (rizomer) flera meter bort för att söka vatten. Den söker också ljus eftersom fotosyntesen gör att den får energi att växa sig starkare. Stammarna är ihåliga men växten är inte en sorts bambu. Stammarna vissnar ner varje höst, och växten skjuter nya skott sent på våren.

Se filmklipp om Parkslide som tog sig in i Helenas hus

Exempel på bestånd av Parkslide i Sollentuna

• Jätteslide finns bakom garagelängan till Skjutbanevägen, i korsningen Eriksbergsvägen och Näckvägen.
• Flera stora bestånd av Parkslide finns på Vasakronans mark vid Sörentorp, precis där E4 korsar järnvägsspåren. Små bestånd av Parkslide följer hela kanten på norrgående avfart mot Silverdal, vilka troligen spridit sig genom att vägkantklippningsmaskiner råkat klippa ner skott från de stora bestånden vid Sörentorp som sedan legat kvar och rotat sig till nya plantor.
• Flera boende i Viby kring Ravalen har rapporterat på Facebook i olika diskussionstrådar att de sett Parkslide, Skunkkalla, och Jätteloka.

Har du sett Parkslide på fler ställen? Rapportera gärna in ditt fynd till SLUs Artdatabanken . Kommunen samlar genom dem in info om var nya bestånd dyker upp!

Bekämpa Parkslide

Parkslide är en riktig överlevare som är mycket svår att bli av med. Glädjande nog finns det exempel på att det är möjligt. Till en början av bekämpningen kan problemet verka bli värre, men den som satsar på långsiktigt och träget arbete får det att vända till det bättre.

Den långsiktiga metoden med relativt liten risk.
Trötta ut växten genom att regelbundet kapa eller dra upp skotten så snart de sticker upp ur marken. Inget ljus – ingen fotosyntes, vilket leder till att växten måste ta näring från rotknölarna för att bilda nya skott. Räkna med att det tar flera års ständigt arbete innan den ger upp. Det är mycket viktigt att ta hand om skotten direkt efteråt, helst bränna upp dem till aska (inget levande växtmaterial får bli kvar eftersom det kan utvecklas till en ny planta).

Det är inte bra för naturen och inte heller effektivt att bekämpa Parkslide med enbart gifter. I flera forum beskrivs metoder med glyfosat, klorin, diesel etc. Växten vissnar inom några dagar ovan jord, men det är inte säkert att växten har tagit upp gifterna i rotknölarna.

Parkslide är för övrigt helt ätlig och rik på näringsämnen såsom C-vitamin och antioxidanter i form av Resveratrol, så ett alternativ till att bränna skotten är att tillaga dem. Även här gäller att hantera växtdelarna med stor försiktighet, så att inte Parkslide börjar växa i diskhon i köket hemma bara för att en liten växtdel råkat hamna där.
Gör exempelvis en smoothie av Parkslide

Den kortsiktiga metoden som kan ge stor effekt men med stora risker.
Var mycket försiktig med att gräva upp Parkslide, annars riskerar du att sprida den. Du behöver dessutom nå ner mer än 1 meter i marken. Risken är stor att du inte ser alla rotdelar, vilket gör att dessa  utvecklas till nya plantor. Om du har ett kraftigt bestånd kan plantorna reagera med stress på beskärning, uppryckning, eller uppgrävning genom att skjuta rotstammar flera meter från moderplantan så att nya plantor dyker upp längre bort. Håll utkik efter dessa ”utlöpare”.

Om du försöker täcka över växtplatsen med tjock täckande plast och stenar, kan den även skicka rotstammar för att kunna skjuta skott under plasten och någon annanstans i närheten.

Om växten efter några år skjuter färre skott, eller att dessa skott är kortare och mer kompakta, så kan det betyda att växten är tillfälligt försvagad men samlar energi för att komma igen med full kraft.

Viktigt! Lägg alltid Parkslide i väl ihopknutna soppåsar så att inga växtdelar trillar ur, och lägg sedan påsarna som Brännbart på återvinningsstationen! Släng den alltså inte som trädgårdsavfall, och inte heller i naturen.

Ny metod i Småland för att bekämpa Parkslide är att spruta 98-gradigt vatten ner i marken så att rotsystemet kokas.

Text från SVT om metoden

Filmklipp från SVT om metoden

Mer information

Intervju med Jörgen Wissman, forskare vid Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Och Shadowfire som startade en forumtråd om växten, vilket fick väldigt mycket återkoppling från läsarna och visar hur utbrett problemet är.

Naturvårdsverkets sida om Parkslide

SLU Artdatabankens kartläggning av var de olika bestånden finns. Allmänheten kan rapportera bestånd genom att ange position och ladda upp bilder.

Lagstiftning som rör invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014))

Text och foto: Helén Alseby