Inledning

Klimatförändringen påverkas i stor utsträckning av att mindre kol är lagrat på jorden, och mer finns i atmosfären i form av koldioxid. Hur håller vi mer kol på jorden, i ett Sollentuna-perspektiv.

Återställ våtmarker och torvmarker.

Växter tar upp koldioxid för att skapa organiskt material. När det bryts ned så går det syre. Om det hamnar under vattenytan, och syret i vattnet inte räcker till, så bryts inte allt ned, och det blir det som kallas kolsänka. Det sker där det passerar lite vatten, men hamnar mycket organiskt material. Under vatten kallas den organiska jorden för gyttja, och högre upp i fukten ovanpå, torv.

Många av våtmarkena i Sollentuna är utdikade. När luftens syren når det organiska materialet, så bryts det ner och avgår som koldioxid. Om dikena som torrlagt våtmarkena däms, så återgår de det naturliga tillståndet, och kol upplagras i mossar och våtmarker igen.

Mer grönska inom bebyggelseområdena

Mer grönska binder mer kol.

Om den grönskan används för att ge värme i värmekraftverk, så ersätter den energin från andra energikällor. I stort sätt så är det fossila bränslen som förvinner, när annan energiproduktion ökar, i Sverige eller i länder dit vi exporterar el.

Växtdelarna kan omvandlas till kol (kallas ofta biokol) som är kemiskt stabilt, och även kan användas som jordförbättring.

Komposterade växtdelar kan ersätta torvmull i odlingsjordar, så torvmullen blir var på torvmossarna.

Kommunikation

Genom bra kollektivtrafik, så väljer fler bort bilen. Längs järnvägen har vi fem tåg-hållplatser med mycket bra rese-möjligheter med tåg åt norr och söder, för de som bor nära, typ upp till en kilometer från hållplatsen. Nära hållplatser är det bra att bygga tätt för ökad bostadsförsörjning. Däremot saknas det bra förbindelse på tvären, som även ger koppling till de andra bra radiella allmänna kommunikationerna.

En snabb förbindelse på tvären från Roslags Näsby, via Enebyberg, Sjöberg, Edsberg, Häggvik och vidare västerut, skulle binda ihop kollektivtrafiken i norra Storstockholm. Häggviks station planerades som bytespunkt när det blev fyra spår, och det finns plats för två till vid stationen. Under järnvägen byggdes det en tunnel som förberedelse för nämnd tvärförbindelse.

Stadsplanering

Om billiga mataffärer, förskolor/skolor och annan service stadsplaneras vid järnvägsstationerna, så blir det lätt och ledigt att kunna få vardagen att fungera utan bil. Det är även viktigt att byten mellan trafikslagen går snabbt och smidigt. Snygg miljö och skydd mot vädret ökar trivseln för de som ”rätt” resesätt. Energiåtgången minskar, vilket ger möjlighet att minska utvinningen från fossila energikällor.

Klimatanpassning

Havsnivån kommer stiga, så bygg inte för lågt.

Det kommer bli lite varmare, och därmed även intensivare regn. Det bedöms av SMHI att regnen blir upp till 25% intensivare. Med rätt höjdsättning är det en marginell skillnad som ingår i de klimatvariationer och säkerhetsfaktorer som bör vara inarbetad i den fysiska samhällsplaneringen. Vid ny och ombyggnad bör det tas hänsyn till de nya förutsättningarna, för att uppnå samma säkerhetsfaktor.